Jona – En surgubbe delar Gudsordet

En man står på en trappa och predikar

Under hösten har predikotemat för församlingen varit ”att dela evangeliet/ordet”. Jag fortsätter detta tema och tar hjälp av profeten Jona. Jona är en profet många förknippar med fisken som svalde honom. Denna berättelse ger oss en bild av Guds frälsningsplan. Jona är även en profet som talar Guds Ord till människor trots att han inte vill det. Jona kan faktiskt hjälpa oss att dela Ordet/Evangeliet med människor.

Bakgrund

Jona verkade någon gång runt 770 f.Kr och är den tidigaste profeten som har en egen bok i Bibeln. Han levde i Nordriket Israel då Jerobeam II var konung. Denne Jerobeam II var en avfällig kung och gjorde mycket som var ont i Herrens ögon. Stormakten Assyrien var på frammarsch i öster och lade andra riken under sig. Andra folk fruktade Assyrierna då de var en förtryckar- och terrorregim som slaktade, torterade och deporterade de folk de lade under sig. Nineve, som Jona ska till, var en av tre stora metropoler i Assyrien. Man kanske kan jämföra med grymheterna hos Pol Potts regim, Idi Amins, Stalins Gulag eller Hitlertyskland för att få en modern jämförelse till Assyriernas fruktansvärda förtryck.
De flesta är nog bekanta med historien men jag går ändå i korthet igenom den och gör några korta kommentarer (ha Bibeln framför dig).

Till Jona säger då Herren att han ska bege sig dit och predika för dem. Jona flyr då och tar en båt åt andra hållet. Läs 1:1-3a.
Det blir storm och sjömännen kämpar för livet. Samtidigt vet Jona att han är orsaken till stormen. Läs 1:10b-12,15. Man kan ju undra hur Jona tänkte.
Sedan följer berättelsen om fisken som slutar med att Herren talar till fisken som spottar upp Jona på land (2:11).
Läs 3:1-2
Jona kommer fram, predikar och staden omvänder sig. Folket i Nineve vänder om från sina onda vägar. Läs 3:10.
Läs 4:1-2 Dessa verser är en nyckel
Här hittar vi anledningen till att Jona flydde från Gud: Han har predikat tidigare. Vi möter Jona första gången i 2 Kung 14: 23-25 där vi läser

Amasjas, Joas sons, Juda kungs, femtonde regeringsår blev Jerobeam, Joas son, kung över Israel i Samaria och regerade i fyrtioett år. Han gjorde det som var ont i HERRENS ögon. Han vände sig inte från någon av de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda. Han vann tillbaka Israels område från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarkshavet, enligt det ord som HERREN, Israels Gud, hade talat genom sin tjänare, profeten Jona, Amittajs son, från Gat-Hahefer.

2 Kung 14:23-25

Här kommer det fram att Jona tidigare predikat att en ond kung ska ha framgång. På denne kungs tid spreds lögn, korruption, stöld, omoral och utnyttjande av svaga i samhället, samtidigt som man vände sig även till andra gudar. Det religiösa livet såg bra ut, men utan gudsfruktan och tro. Nu ska Jona ännu en gång predika för onda människor. Han vill inte detta. Jona vill inte att Gud visar nåd och barmhärtighet med de som är onda.
Läs 4:4
Jona sätter sig sedan utsanför staden för att se hur det går. Han sitter och surar. Läs 4:6
När Jona får skydd blir han glad, och även när Gud räddar honom från havet (2:7,10), men tydligen inte när andra människor får nåd. –Hallå Jona! Du har ju blivit räddad, ska inte andra få bli det med?
Dagen som följer blir väldigt, väldigt het; den blir så het att Jona inte vill vara med längre. Vers 4:8 slutar så här ”Jag vill hellre dö än leva.”
Jona fortsätter att sura. Läs 4:9.
Då ställer Gud Jona mot väggen och säger (jag parafraserar verserna 4:10-11) ”Du bryr dig om en buske du fått för intet. Ska då inte jag bry mig om människor son inte kan skilja på gott och ont?”
Här slutar berättelsen om Jona.

Ja, Jona bok slutar med att Gud ställer Jona mot väggen. Vad blir hans svar? Vad blir ditt svar? Vad blir mitt? Ja, vi ställs mot väggen och Gud vill ha ett svar; men vi ska inte deppa för det. Vad kan vi lära av Jona?

  1. Jona är en surgubbe. Han är inte någon social person, men han kan ändå tala Guds ord till människor. Du behöver inte vara karismatisk eller ha någon speciell personlighet för att bära fram Evangeliet till människor. Jona var en surgubbe. Gud kan använda både surgubbar och gnällkäringar (det finns sådana med). Jag undrar varför inte Jona hoppar i själv? Han vet ju att det är han som är orsaken till att stormen kommer (1:12). Jag vet inte. Kanske hade han en extrem passivitet inom sig? Det viktiga är att våra personliga tillkortakommanden inte är hinder för Gud. Se på Paulus; han var inte en predikant som kunde tala på ett bra sätt (2 Kor 11:6), men han visste vem han talade om. Eller på Mose; han hade svårt att tala inför folk (2 Mos 4:11). Det gick bra ändå. Du kan ha många brister och svagheter. Du behöver inte heller du ha någon viss personlighet eller kunna lägga orden rätt. Det är Gud som ger kraft och liv åt det du säger.
  2. Jona var inte en stor teolog. Han gör endast tre uttalanden om Gud, och dessa är enkla.
    1. Gud är skaparen (1:9). Det är enkelt och inget nytt
    2. Frälsningen är hos Herren (2:10). Detta är heller inget nytt. Du känner förmodligen till mer om Herrens frälsning är vad Jona gjorde. Du känner till att Jesus dog på korset för vår skull, och detta försonar oss med Gud. Du vet att Herrens frälsning är Jesus, den korsfäste och uppståndne.
    3. Gud är nådefull (4:2). Inte heller detta är nytt. Gud är nådefull och vill att syndare omvänder sig. Denna mycket enkla teologi räcker för att dela evangeliet. Se på Petrus och Johannes. Trots att de är enkla och olärda kunde de vara vittnen inför stora rådet. (Apg 4:13)
  3. Jona har tidigare misslyckats. Då Jona tidigare talat hade Gud varit barmhärtig och ondskan då vuxit. Detta vill inte Jona se igen.

Kanske har du ofta misslyckats med att dela evangeliet. Folk vill inte tro eller kanske har reagarat negativt. Ge inte upp. Ge inte upp. Var trogen, håll ut. Gud ser ditt hjärta. Jesus själv mötte motstånd. De första kristna mötte också motstånd då de vittnade om Jesus. Ibland stort motstånd, men de gav inte upp, de fortsatte trots många motgångar.

Du har kanske, som Jona, sett mycket ondska vilken bara fortsätter. Detta är svårt, men vi måste lita på Gud. Jona hade svårt för detta och många har det. Ändå, vi måste lita på Gud. Han är domaren och kommer en dag att döma all ondskan. I Nineves fall verkar det som att deras omvändelse inte höll i sig och de avvek senare från Herren. Deras dom kom senare och det är profeten Nahum som får komma med detta budskap. Vi kan läsa i 2 Pet 3:9 att den yttersta dagen dröjer för att människor ska få tid att omvända sig. I väntan på detta får vi vara vår Herre och Frälsares röst till människor i vår omgivning.

Det budskap vi har är det bästa som finns. Det är ett budskap om upprättelse och frihet, om nåd och kraft i Jesus Kristus. Det finns inget budskap i hela världen som är bättre och inget som liknar det. Vi har ett budskap om nåd från Gud. Vi har ett budskap om omvändelse från synd till ett liv i frid och glädje. Denna frid och nåd kan var och en få som öppnar sitt hjärta för Kristus och tror på honom som Herre och Frälsare. Han står med spikhålen i sina utsträckta händer och säger ”Kom!”

Jag vill till sist skicka med ett enkelt tips du kan pröva då du pratar med människor. Det är allmänmänskligt, så du känner förmodligen till det redan – fråga, ställ frågor. Många gånger kan frågor öppna ett samtal. Det kanske är något från TV man pratar om på jobbet. Då kan kanske en fråga som ”Vad tänker du om det de sade?” vara en öppning som kan leda till att du kan säga ”Jag tänker såhär istället”. Kanske kan detta senare leda till något tillfälle då du kan dela evangeliet. Eller, om du pratar med någon som har en annan tro, kanske en muslim, kan du fråga ”Vad tror du på?” och sen kanske du kan säga ”Jag tror såhär istället”, och du kan då dela evangeliet.

Låt mig avsluta med den glädjeprisning den gamle Simon brister ut i då Jesus bärs fram i templet.

“Herre, nu låter du din tjänare sluta sina dagar i frid, så som du har lovat. Ty mina ögon har sett din frälsning, som du har berett att skådas av alla folk, ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna och en härlighet för ditt folk Israel.”

Luk. 2:29-32

Magnus Johansson