”Ni är jordens salt, men om saltet mister sin sälta hur ska man då få det salt igen?” Så säger Jesus i Bergspredikan.
Den som börjar tro på Jesus kan ofta uppleva en tid av glädje och lätthet i livet, men efter ett tag kommer det motgångar och man ser att man gör eller säger saker man inte vill, för några kan det rent av bli svårt. –Köttet har gjort sig känt.
Jag gavs en inriktning på predikan, en inriktning mot lärjungaskap, och jag vill tala om något alla troende möter på sin vandring med Herren, nämligen kampen mot köttet och påverkan från världen. Vi börjar med några ord av Jesus.
Köttet
”Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre för dig att gå in i livet stympad än att ha båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till elden som aldrig släcks. Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre för dig att gå in i livet halt än att ha båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna, där deras mask inte dör och elden inte släcks. Ty var och en skall saltas med eld. Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur skall ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!”
Mark 9:43-50
Jesus är mycket drastisk. Han talar här om en inre kamp mot synden. Salt används för att bevara mat frisk. Men, varför talar Jesus om att saltet kan förlora sin sälta? Jesus beskriver allvaret med synden; han visar även att den troende inte är fri från synd. Synden finns kvar och kan förleda oss. Jodå, Jesus har tagit syndens straff på korset då han dog i vårt ställe. På korset spikades synden upp, synden är döende men lever dock fortfarande. Synden är inte borta. Vi troende kan fortfarande synda och gör det också. Detta tyvärr är något som vi alla troende erfar; jag syndar trots att jag är Jesu lärjunge. Hur kan detta komma sig?
Låt oss titta lite på Galaterbrevet där vi möter en känd bibeltext som talar om köttets gärningar och Andens frukt. Köttet är själviskhet, det egna jaget, ovilja att lyda Gud, etc. Denna själviskhet, ovilja till Gud, finns inom oss alla. Paulus i brevet har haft en lång diskussion om gärningar och frihet där han mynnar ut i tal om Andens frukt och köttets gärningar.
’Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike. trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra. ’
Galaterbrevet 5:16-26 https://my.bible.com/bible/160/GAL.5.16-26
Jag vill göra er uppmärksamma på vers 17 ”Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill.” Galaterna tvingas kämpa med köttet. Så är det även med oss. Vi tvingas kämpa med köttet, det är därför vi syndar. Även om Jesus burit oss på korset finns det inom varje troende tyvärr ännu ett uppror kvar mot Gud. – Det är lätt att säga att man ger hela sitt liv åt Gud… men svårt att göra.
Se på Petrus. Han säger trosvisst att ha inte ska förneka Jesus, för att bara några dagar senare göra just detta. (Mark 14:29-31, 66-72). Han gjorde det köttet inom honom ville.
Jag tror det bästa vi kan göra i vår kamp mot synden inom oss är att erkänna den och att omvända oss. Och för att beskriva detta tar jag hjälp av Carl-Olov Rosenius som var en av förgrundsgestalterna under väckelsen i Sverige i mitten av 1800-talet.
”Det finns – märkligt nog – vissa sanningar som vi aldrig riktigt kan tro eller hålla fast vid, fastän de är tydliga nog. Vi kan tro att Gud har blivit människa, att Jesus i nattvarden ger oss sin lekamen och sitt blod o.s.v. Men vi kan inte tro det som är långt mindre märkvärdigt och som vi dagligen erfar, nämligen att vår natur är fördärvad, genomträngd av ormens gift och fullständigt död och vanmäktig.”
I Guds hjärta sid. 156 Carl-Olov Rosenius
”Men det är inte lika klart att när en ärlig och uppriktig sökande själ inte når fram till trons glädje och frid, så beror det vanligen på att han aldrig kommit fram till en fullständig kännedom om sin synd. Han skulle långt tidigare ha funnit det han sökte, om han rätt lärt känna sitt djupa elände. Då skulle han utan dröjsmål gripit tag om den nåd, som han tror han måste göra sig värdig för att få del av. Men han har inte insett hur i grund och botten fördärvad han är, och dessutom har han en förvrängd uppfattning om vad omvändelse är.”
I Guds hjärta sid. 166, Carl-Olov Rosenius
Omvändelse är att vända sig från sitt eget liv till att låta Jesuslivet, präglat av Anden, träda fram. Jesus talar om detta
”Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull, han skall rädda det. Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ?”
Mark 8:34-36
Genom att vända oss från vår egen vilja och våra egna idéer om livet kan vi rädda vårt liv. Den som vill följa Jesus måste vända sig från sig själv och låta sig präglas av Honom och Anden. Till Nikodemus säger Jesus att den som inte blir född på nytt inte kan se Guds Rike (Joh 3:3-6). Det går inte att tjäna två herrar. Genom att ha en levande omvändelsen från synd kan man kämpa mot köttet, och vandra den smala vägen.
Världen
”Ni är jordens salt, men om saltet mister sin sälta hur ska man då få det salt igen?” Så säger Jesus i Bergspredikan.
Vi kristna lever i den här världen, vi lever bland människor i samhället. Vi går till skolan, till jobbet, till affären, betalar våra räkningar och gör en massa annat som alla andra människor gör. Vi finns i den här världen, vi lever i den här världen – men hör ändå inte till den.
”Nu går jag till dig, och detta säger jag medan jag är i världen, för att deras hjärtan skall vara fyllda av min glädje. 1ag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem, eftersom de inte är av världen, liksom inte heller jag är av världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De är inte av världen, liksom inte heller jag är av världen.”
Joh 17:13-17
När Jesus talar om att de troende inte tillhör världen talar han om att de troende har ett helt annat liv. Det är ett liv som är vänt till Gud och som strävar efter att tjäna honom och göra hans vilja i en värld som vänder sig från Gud.
”Ni är jordens salt, men om saltet mister sin sälta hur ska man då få det salt igen?” Hur kan salt mista sin sälta? … Genom att det blir utblandat med annat.
Vi kristna kan göra saltet kraftlöst genom att blanda livet med Gud med livet i världen. Det finns mycket i världen man kan uppskatta, i grund och botten är ju skapelsen från Gud. Men samhället och människor som formar det grundar inte sina tankar efter sin skapares vilja. Det är en stor skillnad mellan Guds tankar och världens/samhällets/människors. Vi ser detta exempelvis i 1 Korinthierbrevet.
”Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor. Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa om man ser till det yttre, inte många var mäktiga, inte många av förnäm släkt. Nej, det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt för att låta de visa stå där med skam, och det som för världen var svagt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam, och det som för världen var oansenligt och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt för att göra till intet det som var till.”
1 Kor 1:25-28
Genom profeten Jesaja säger Gud:
”Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger HERREN. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar.”
Jesaja 55:8-9
Till församlingen i Rom säger aposteln: Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. (Rom. 12:2)
Hur anpassar jag mig inte efter världen och hur låter jag mitt sinne bli förnyat? –Genom att hålla mig till Guds Ord. Låt oss gå tillbaka till de Jesusord vi läste från Johannesevangeliet kap 17 och läsa igen samt det Jesus säger direkt efteråt.
”Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning. Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen.Och jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen.”
Guds Ord är sanning. Det är Guds Ord vi ska låta leda våra tankar och gärningar, våra åsikter och förehavanden. Genom att läsa det och låta oss påverkas av det kan vi hålla världen utanför våra sinnen och vara ett salt för denna världen.
Du är jordens salt men får kämpa mot köttet och mot världen. Genom att omvända dig från synden och genom att låta Guds Ord vara ledande i ditt liv kan du behålla saltet friskt.