Vi har under över ett år gått igenom Apostlagärningarna och följt de troende på deras resor och arbete med att sprida evangeliet om den uppståndne Jesus. Huvudpersonen i Apostlagärningarna är vare sig Petrus eller Paulus utan istället evangeliet självt. Huvudpersonen är Gud, det är han som genom sin Ande i kapitel 2 för ut de troende med budskap om frälsning. Sedan läser vi om hur de genom Anden bär budskapet från stad till stad. Jag bads fortsätta med Apostlagärningarna ytterligare en gång och då fokusera på Apg och vi. ”Vad kan vi lära av Apostlagärningarna?” Då jag grävt i detta har fyra saker stått ut, och dem tittar vi på nu.
1. Bibelmänniskor
Det första jag tar upp är nog lite tråkigt, men jag vill börja där då detta är väldigt tydligt i Apg. Apostlarna och de andra vi möter i Apg är bibelmänniskor. I Apg finner vi att Skriften är citerad över tre dussin gånger. Jag listar dem nedan. Apostlarna tror på Bibeln, Bibeln är för dem levande, de ser Gud i Bibeln och de förstår sitt eget liv utifrån Bibeln. För dem är Bibeln Guds Ord och då Gud i Jesus bekräftat Bibeln kan de tala som de gör. Det är samma för oss; Bibeln talar om Gud, och den talar om livet med Gud. Om jag nu genom tron tillhör Gud och tror på hans Ord, ska jag då inte ta del av det?
Ja, jag vet att alla inte har lätt för Bibeln, vi är olika. Det jag vill är helt enkelt att uppmuntra dig till att ta del av den. Jag ska ge några tips; först om att läsa brev i NT och sedan om att läsa berättelserna i GT. Till breven kan man faktiskt ställa frågor. Javisst, när du läser ett brev kan fråga dig vad brevet säger om de som fick det, vad händer bland dem, vad händer omkring dem. Många gånger kan man se detta i själva brevet. Sedan kan du fråga vad som är problemet i församlingen; alltså varför är brevet skrivet? Fråga sedan hur författaren (Paulus/Petrus/ Johannes) bemöter detta. Vad gör han åt situationen; hur svarar han på problemet? När du sedan ser detta har du fått något att ta till dig, Guds Ord har talat.
Berättelserna i GT är inte alltid direkt undervisande utan visar ofta på konsekvenser av hur människor handlar. Ett exempel är David och Batseba. Det står inte direkt att äktenskapsbrott är fel, men då vi läser om David ser vi konsekvensen av det. Davids familjeliv är i spillror. Hans barn begår incest och dödar varandra. David tvingas faktiskt fly för sin son Absalom. Det är just det äktenskapsbrott gör, det bryter ner familjer och förstör gemenskapen. I berättelserna i GT kan man även söka se kristusförebilder. Vi hade ett utmärkt exempel på det vid påsk då vi fick höra om hur Josef är en förebild på Kristus. Detta var några tips inför bibelläsningen.
| Apg | GT | Apg | GT |
| 1:20 | Ps 69:26,Ps 109:8 | 7:27-28 | 2 Mos 2:14 |
| 2:17-21 | Joel 3:1-5 | 7:30-34 | 2 Mos 3:2-10 |
| 2:25-28 | Ps 16:8-11 | 7:35 | 2 Mos 2:14 |
| 2:30 | Ps 132:11 | 7:37 | 5 Mos 18:15 |
| 2:31 | Ps 16:10 | 7:40 | 2 Mos 32:1, 23 |
| 2:34-35 | Ps 110:1 | 7:42-43 | Amos 5:25-27 |
| 3:13 | 2 Mos 3:6,15 | 7:49-50 | Jes 66:1-2 |
| 3:22 | 5 Mos 18:15-16 | 8:32-33 | Jes 53:7-8 |
| 3:23 | 5 Mos 18:19, 3 Mos 23:29 | 13:22 | Ps 89:21, 1 Sam 13:14 |
| 3:25 | 1 Mos 22:18, 26:4 | 13:33 | Ps 2:7 |
| 4:11 | Ps 118:22 | 13:34 | Jes 55:3 |
| 4:24 | Ps 146:6 | 13:35 | Ps 16:10 |
| 4:25-26 | Ps 2:1-2 | 13:41 | Hab 1:5 |
| 7:3 | 1 Mos 12:1 | 13:47 | Jes 49:6 |
| 7:5 | 1 Mos 17:8, 4:4 | 15:16-17 | Amos 9:11-12 |
| 7:6-7 | 1 Mos 15:18-14, 2 Mos 3:12 | 23:05 | 2 Mos 22:27 |
| 7:18 | 2 Mos 1:8 | 28:26-27 | Jes 6:9-10 |
2. Framtidshopp
Det andra jag vill lyfta fram är att apostlarna har blicken fäst på framtiden och det hopp de/vi har i Jesus Kristus. Apostlagärningarna börjar faktiskt med att lärjungarna frågar Jesus om framtid och om hopp ”Herre, är tiden nu inne för dig att återupprätta riket åt Israel?” (1:6). Och strax efteråt då Jesus farit upp till himlen talar två änglar till dem om framtid och hopp.
”Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen.”
Apg 1:11
Hoppet hittar vi hos de båda stora gestalterna i Apg, Petrus och Paulus. Vi börjar med Petrus. Redan i sin pingstpredikan talar Petrus om hoppet då han citerar David från en Psaltarpsalm (Ps 16) och vi läser det citatet:
David säger med tanke på honom [Messias]: Jag har alltid Herren för ögonen, han står på min högra sida för att jag inte skall vackla. Därför gläder sig mitt hjärta och jublar min tunga, ja, också min kropp skall vila i det hoppet att du inte skall lämna mig i graven eller låta din Helige se förgängelsen. Du har visat mig livets vägar, och du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.
Apg 2:25-28
Det är inte direkt uttalat i berättelserna om Petrus men kommer fram tydligt att han har hoppet om framtiden för ögonen då vi läser vad han skriver i sitt första brev:
Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen. Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.
1 Pet. 1:3-5
Det finns en framtid för de som tror, något vi kan sträcka oss emot, och det Gudsriket Jesus talar om då alla tårar torkas, all sorg tröstas, då vi står hela och rena inför Gud i det Eviga. Petrus vill vi ska se detta.
På flera ställen talar även Paulus om hoppet och framtiden. Jag tar ett exempel; då han står inför kung Agrippa innan det bär iväg till Rom säger han:
Och nu står jag anklagad för att ha satt mitt hopp till det löfte som Gud gav våra fäder. Det är detta löfte som de tolv stammarna i vårt folk hoppas få se uppfyllt, medan de ständigt tjänar Gud natt och dag. För det hoppets skull, konung Agrippa, anklagas jag av judarna.
Apg 26:6-7
Paulus skriver om det också, och kanske det blir allra tydligast i Fil 3:7-15. Läs.
Paulus avslutande uppmaning/uppmuntran i dessa verser – ”det är så vi bör tänka, alla vi fullkomliga” – blir även min uppmuntran till dig; se framåt, se till det Gud har för oss troende. Livet är inte enkelt. En människa kan möta mycket elände på sin väg. Men hoppet bär oss. Vi väntar på en annan tillvaro, på en framtid där vi är fria från alla bördor, en framtid i glädje och frid. Det är Jesus Kristus som är denna framtid.
3. Identitet
Hoppet vi har leder oss till det tredje som bär apostlarna – de vet vilka de är. Jag tar Petrus och Johannes då de står inför stora rådet som exempel (kap 4 och 5). De kan med fast förvissning säga ”Man måste lyda Gud mer än människor” (5:29). Petrus och Johannes vet vilka de är och var de hör hemma; de vet att de tillhör Jesus Kristus och att de är hans vittnen i världen. Jesus säger att man inte kan tjäna två herrar (Matt 6:24). Vi troende tillhör Gud och inte världen. Vi lyssnar till Gud och inte till världen och samhället. ”Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom” (Rom 15:2).
I vers 4:13 ser vi att Petrus och Johannes var enkla och olärda, men ändå övertygade i sin tro. Du behöver inte kunna en massa, det viktiga är att du vet att du hör hemma hos Gud! En av anledningarna till att Johannes skriver sitt första brev är att han vill försäkra de som tror att de tillhör Gud:
Detta skriver jag till er för att ni skall veta att ni har evigt liv, ni som tror på Guds Sons namn.
1 Joh 5:13
Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld.
1 Joh 15:19
Även Paulus lyfter fram denna medvetenhet om vår hemvist, han gör det på flera ställen och kanske tydligast i Fil 3:20 där han skriver ”vi har vårt medborgarskap i himlen”.
Jag är svensk, medborgare i kungariket Sverige. Men det är sällan myndigheterna talar om det för mig. (Kanske bara nu i deklarationstider.) Men det betyder inte att jag slutar vara medborgare i kungariket Sverige då jag inte får papper från myndigheterna. Jag är ändå medborgare. På liknande sätt är det med medborgarskapet i himlen. Jag har det även om jag inte hör från Gud varje dag; det finns där ändå. Det är Jesus som gör detta medborgarskap hos Gud möjligt och jag får det genom att tro på honom. Vi läser ju i evangeliet ”åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn” (Joh 1:12). Tro på Jesus! Han är Herre och Frälsare. Jesus dog och uppstod, han bar dig på korset, han gav sitt liv för att du ska få ett nytt, fäst din blick på honom. Jesus är vägen, sanningen och livet.
4. Helig Ande
Genom Apostlagärningarna läser vi att Anden är med och på olika sätt ger sig till känna. Jag listar några ställen i Apg där vi ser att Anden är med de troende på olika sätt, 4:8, 6:3,5, 7:55, 8:29,39, 9:31, 10:45-47, 11:24, 13:2,9, 20:23, 21:4, 10-11. De blir uppfyllda, styrkta, tröstade och förmanade, och annat. Jag vet att det som rör Helig Ande för många är svårt att ta till sig. På två ställen i Apg möter vi människor som kommit till tro på Jesus men inte fått Anden (8:14-17 och 19:1-6). Apostlarna löser detta genom att lägga händerna på de som inte har Anden och be Gud om att Anden kommer. Vad vill jag säga med det här? Jag vill uppmuntra dig. Är du osäker om du har den Helige Ande vill jag bara uppmuntra dig att be till Gud. Be Gud att du får Anden, be att Anden kommer över dig och var öppen för vad Gud gör. Jesus säger att han ”ska be Fadern och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid ska vara hos er” (Joh 14:16). Åter igen, jag vill uppmuntra dig att be Gud om Anden.
Avslutning
Nu har jag tagit upp fyra saker som bär apostlarna och som vi kan lära oss av och ha med oss då vi vandrar trons väg: Tilltron till Bibelordet, förtröstan på Kristus Jesus i hoppet om en fantastisk framtid, vetskapen om att vi tillhör Gud mer än något annat, samt att Gud genom sin Ande är med oss. Jag vill avsluta med de ord från Apostlagärningarnas början som änglarna säger efter att Jesus farit upp till himlen (1:11). ”Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen.” Vi väntar på att detta ska ske och i den väntan får vi, som apostlarna, sprida evangeliet åt alla som vill lyssna.
Magnus Johansson
Lästips
Lite utöver själva predikan om Apostlagärningarna vill jag ge ett lästips. Forskning har visat att det finns några ”nyckelord” som följt en levande och växande kyrka/församling genom historien. Carl-Erik Sahlberg sammanfattar dessa i en liten lättläst bok. Boken kom ut 1997 på Trots Allt Böcker (Förlaget Nytt Liv) och heter Längtan efter liv.